Magnolian blommor till slut

Hmmm hmm hmmmm.... det gick visst några dagar utan inlägg. Ber om ursäkt för detta, något jag inte med rätta kan säga att jag är stolt över. Fast det är ju klart, har man inget att skriva kanske det kan kännas en aning gagnlöst eller varför inte som ett narraktigt stolleverk? Hur det är förhåller sig med den saken så tänkte jag sammanfatta några dagar i ett fåtal nedan följande, snabbt övergående meningsbyggnader.

Sittandes här, lyssnandes på Michael Bublés Everything, minuter efter att ha intagit en lunch omfattande Lax/saffranpasta a 'la Elin, tidsmässigt parallellt med funderingar på att formatera och installera om datorn/Vista som för tillfället i långsam takt är mig behjälplig med detta inlägg, i samma andetag påfyllandes denna nästan på gränsen till obegriplighet vidsnuddandes urlånga mening, är jag snart på god väg att komma till första punkten av vettighet i nämnda inlägg. Det handlar fortfarande om renoveringen i Kalmar. Den hann inte precis bli klar i samband med att jag begav mig hem igen, men köket i avsedda hus har i alla fall så smått närmat sig ett stadie av kompletthet. Väggar, golv och tak flöt så smått ihop med varandra tack vare de omsorgsfullt monterade klickgolvs-, tapet- och takfärgsytorna. Endast lister kvar. Det var i söndags bara själva köket kvar... och det kan ju ta en stund, trots att vi hann skruva ihop merparten av IKEA-skåpstommarna. Får nog höra mig för hur det går med det hela nuförtiden.

Jag tog mig i alla fall till slut hem för att på måndagen förära mitt hår en klippning, vilket har behövts ett tag. Om inte annat syns det på "bulligheten" mitt hår tenderar att anrika på sidorna och mitt uppepå när det hunnit gå ett par månader sedan senaste ansningen. Samma dag tog jag mig även till Hässleholms Nyföretagarcentrum för att få råd kring förfarandet det inneär att starta ett företag. (Man kan nästan utan medlemskap i Mensa gissa att det var besökets orsak, enbart på ställets namn...) Vet inte precis hur mycket matnyttigt jag fick ut av det hela, det mesta kunde jag väl ha räknat ut på egen hand. I och för sig fick jag hjälp med att räkna på hur mycket pengar företaget skulle behöva få in för att jag skulle kunna försörja mig på det hela. Gôtt! Jag slapp använda min egen miniräknare! Det var dock inte min tanke att starta en guldgruveconcern, utan snarare grundlägga någon slags extrainkomstrelaterad sysselsättning a 'la trädgårds/utemiljödesign kombinerat med att jag faktiskt skulle vilja ha lite nytta och nöje ut av min utbildning, så här mitt i arbetslöshetens öde öken. Sen gäller det bara att ta reda på lite kring hur, var och kanske framförallt varför man får/inte får utnyttja sin tid som människa på planeten jorden till allmännyttiga ändamål samtidigt som man är arbetslös. En tumregel är ju att man i princip inte ens får finnas på Tellus yta (förutom på Arbetsförmedlingen, självklart!) om man vill ha A-kassa enligt konstens alla regler...

-Vafalls? Bloggar du? Renoverar du hus helt utan ersättning? Inget bidrag för dig, lilla vän, du gör ju något av din tid! Du ska sitta hemma och ha tråkigt! Tråkigt är nyttigt! Och ta för all del inga extraknäck, då är du snart ute ut systemet!

Jaja, inget att bli bitter över, men alla ska veta att man skulle kunna göra mer nytta av sin tid. Än så länge inget indraget bidrag, men fy dig som studerar på dagtid!
Det händer ändå lite trevliga saker om dagarna. Igår trampade jag till exempel in på stadens sparbankskontor (been there, done that) och fick reda på att om jag bara har ungefär den inkomst jag hade senast i februari i år så blir det sannolikt inga problem att ta sig från denna lägenhet och förankra sig i nästkommande klarhet i livet, sådna som i folkmun exempelvis kallas för bostadsrätt, ett fenomen jag har hört att man själv kan påverka genom till exempel renovering och ett egenpåverkat leverne. Och det vet vi ju alla att detta i varierade, mer naturnära lägen kan ha sina glädjande sidor. Åtminstone i jämförelse med att sitta och trycka i en hyresrätt fyra våningar ovanför brölande gröna stadsbussar, chickenracemopeder, den kedjerökande Rodana-gubben samt en och annan pimplightad vägblockads-BMW från 1992. Aah, Frykholmsgatan is my United States of WHATEVER!
Ojdå, nu lät jag bitter igen. Det var inte meningen, idag är faktiskt en bra dag! Jag har både hunnit rensa lite i hemmets skrymslen, gå en runda på Hälsoslingan (Jag träffade änderna - igen, fortfarande lika fega) (samt en katt) och dessutom smälta en del av intrycken från en jobbintervju på Länsstyrelsen som jag förärade ett besök under gårdagen. Själv kände jag att intervju gick riktigt bra och att det iaf inte beror på den om jag inte får jobbet. Nice indeed! Ett jobb där skulle innebära ungefär dubbla "inkomsten" från idag sett samt som sagt möjlighet att rent av hitta ett annat, lite levnadsuppfräschande boende!

Som avslutning delar jag med mig av ännu ett härligt vårtecken, hämtat från dagens friskvårdsfrämjande promenad i vår stad!



Tingeling, tingeling! //Danis