Gott nytt.

Behövs väl inte mer än så? Ha ett fint 2012, kära läsare.

Published with Blogger-droid v2.0.1

Här ryker julstämningen

Titta noga på mannen i skyliftkorgen.

Farbror kommer från Höörs Farmartjänst och har troligen av Kristianstads kommun hyrts in för att  reducera min och mina kollegors julstämning. Ljusslingan i träden kring resecentrum har nämligen åtminstone så länge jag förvärvsarbetat i Kristianstad suttit uppe för att lysa upp vår tillvaro kring årets mörkare, mer stämningsfulla del. Nu är det dock klippt.

Likt en illasinnad hackspett kommer sekatören flygandes och klipper obönhörligen av trådarna till ljusslingan som vore de små tunna kvistar av vedartad typ. Känslokallt låter den kepsbeklädda mannen tråddelarna glida ur arbetshandskens grepp och falla till marken som torra höstlöv. Låt oss så smått förundras över detta tillgrepp så här ett par månader innan 2011 års adventstids intåg över världen. Låt oss också hoppas att den stackars slingan efter lång och trogen tjänst orsaksvis togs ned av uttjänthet och snart ersätts av en lovande yngre förmåga.
//D

2011

Vi klarade av årsskiftet bra även ute i buschen i Garnisonsområdet, med hjälp av en värmländsk delegation. Nu är det bara 364 dagar kvar till nästa dylika tillställning.

Igår kväll fördrev vi kvällen inte bara med 5 rätter och traditionell pommac-12slagsskål utan även genom en 50 kategorier invecklad lek som summering av året, intierad av min fru tillika sällskapets aktvitetsansvarige. För att göra en lång årsberättelse kort tänkte jag i avgrundsklyschans tecken dra en ungefärlig 2010 års 10-i-topp – blandade kategorier, i all hast: Tuva, nytt jobb, min fantastiska fru, ny lägenhet, ny kamera, betald semester med varierande familjetripper, jobbtelefonen, Starke Man, en riktigt vit vinter, Nyårsmiddagens dumlemousse-dessert.

Och ni? (vill ni ha kategoritips? Nej, trodde väl det. Här finner ni oavsett samtliga kategorier som vi ägnade oss åt igår kväll.)

//D

God Jul, kära bloggläsare. :D

Mitt under julaftonseftermiddagen får släktgården Sjöängen i snöglobsvinterskrud representera en julhälsning till er alla från oss alla. Nu kanske inte alla ni därute har några slags kopplingar till just denna gård. Man tager dock, som de säger, vad man i tillfället haver. Ha det. //D

Det lider mot jul

//D

Aahh. Sweeet.

Ingenting blir sämre av att en låda står på jobbet och väntar varje morgon. (Samma låda, inte en ny varje dag. För att vara övertydlig gentemot er som gärna missuppfattar saker och ting.)

//D

Sen var det bara nyåret kvar

Jag har liksom många andra svenskar och andra i vårt avlånga land lyckats med konststycket att fira en fullängdsjul. Jag är alltså inte heller detta år nyförvärvad till Jehovas Vittnen eller andra icke julfirande folkrörelser. Denna julhelg gick i mål trots att den vita julen till slut som vanligt blev blaskgrå, trots att traditionen med oönskade vandringspresenter fortsätter (denna gång i form av en gammal sunkig tavla och en sämre begagnad slickepott från broderns och svägerskans källare) och trots det faktum att jag somnade framför TV:n ca klockan 15.30 under Julafton. Walt Disney vänder sig väl i graven, men jag är rädd att jag måste medge att Kalle Anka som program numera känns mer som nödvändig tradition än ett önskat TV-program. Något år minns jag att vi tittade på ett alternativt disneykavalkads-program på 4:an, det blev genast lite mer meningsfullt då man inte i förväg visste om varenda scen man redan för flera år sedan dömt ut som ointressant. Och nej, det är inte bara Ferdinand som är tråkig. Personligen tycker jag nog bara att Piff och Puff håller måttet i längden. Vet inte precis varför, men av någon anledning tröttnar jag inte på de där tjattrande tramsputtarna och den alldeles bedårande Pluto som år efter år gör sitt för att roa mig med att peta ut en exakt snökopia av sig själv från snöhögen och sedan bli dödsförskräckt av att nosa sönder den... Piff och Puff var jag självklart vaken och tittade på, men de andra episoderna fick ge sig till förmån för senaste numret av speltidningen LEVEL samt en liten eftermiddagslur.

Hur som helst var det varken snöns vara/icke vara, vandringspresenterna eller Kalle Anka klockan 15.00 som gjorde just denna jul speciell. Inte heller var det min, min frus, brors och svägerskas sångarinsats i Rosengårdskyrkan eller för den delen fotograferingen av min kära brorson i predikstolen och bland de upprivna julklappspappren som gjorde det -eller ens anekdoten om när min tågtokige Svärbror tackade sin Mormor, som på julaftonskvällen just sagt hejdå och klappat honom på kinden, med kommentaren "Tack för klappen!". - Den mest spektakulära händelsen är något mer av den... käcka typen. Jag vet inte om detta någonsin hänt någon av er därute, men det har nu hänt mig. Upprinnelsen till det hela ligger i att mina föräldrar för ett par veckor sedan besökte Ladan i Boarp för att underhållas av After Shave och Cabaret Cartwright. Där fick man tydligen som publik delta i själva showen genom att spela på munspel som delades ut under kvällens gång. Självklart var min galne och musikaliske far helt och fullt med på noterna och lärde sig snart det stycke musik som lärdes ut.

Och sen blev det plötsligt julaftonskväll, och julbordet är framdukat. Vi sitter som bäst och äter oss mätta i sann jul- och familjeanda. Ljusen är tända, maten är traditionell och stämningen är på topp. Då händer det plötsligt - utan någon som helst anledning eller förvarning! Far min drar ur en byrålåda fram ett rött litet munspel med texten Cabaret Cartwright på. Plötsligare än i plötsligaste Vinslöv börjar han jamma loss i Oh Susannah - helt utan mankemang och eftertanke, med ett sånt där flin som bara han kan få till. Ni som känner honom på ett eller annat sätt vet säkert vad jag menar...! Hur som helst blev det en ganska intressant kryddning av julaftonens traditionalitet - en aning country med ett stänk av "tjohej!" gjorde julhelgen en liten aning annorlunda. Jag blev dock själv inte värst utsatt för galenskaperna. Min bror tenderar ju som bekant ibland att trilskas medsamma typ av påhittigheter som min far, och tog denna gång tillfället i akt att låna med sig min mors likadana Carabet Cartwright-munspel på den vidare färden mot sin frus hemtrakter i Dalarna. Min stackars svägerska har förhoppningsvis sina öron i fortsatt behåll efter 100 mil i bil med man, barn... och munspel!

God fortsättning på er! //D

Julfest avklarad, bara julen kvar...

Ja så var då årets upplaga av den bland vänner och bekanta traditionella julfesten till ända och vi kan med facit i hand lugnt och sansat konstatera att det blev en hejdundrandes trevlig tillställning, tack vare alla er som hade trevligheten att dyka upp! Nästa år får vi hoppas att Nisse är frisk från feber och dylikt, annars blir han den första att göra hattrick i frånvaro! ;) Det var himlans trevligt att ses, allihopa!
Efter att ha fixat iordning hemmet efter festligheterna har vi hunnit med både julrim hos svärfamiljen och bilfärd till Ramlösa, där årets julafton äger rum för vår del. För att även vår "vita" bil skulle få känna av julstämningen och faktiskt få visa upp sig från sin bästa sida så här i högtidstider passade jag i eftermiddags på att avlägsna några månaders smutsbeläggning, på för ändamålet avsedd plats på BRF Brunnsparkens parkering. Detta efter att den rengjorda ytan kring det nya skattemärket lyste som solen i jämförelse med övriga bakdelen. Det blev helt enkelt tvunget med en tvätt, så att säga... Man slutar aldrig att förvånas över att lacken fortfarande faktiskt var vit under allt gojs ovanpå!
Dessa nyhetsinslag kanske inte känns som några världssensationer ur nyhetsvärdesaspekt, så för att väga upp detta kan jag så här i förbifarten bara nämna att JAG VANN I BLOKUS MOT MIN HOPPLÖST KNEPIGA, TAKTISKT SPELVINNANDE STOREBROR! (Blokus är alltså ett sånt där alldeles jättebesvärligt taktiskt tänkarspel á la Othello, fast med figurer uppbyggda av en massa trianglar i huvudrollen) Min fru och svägerska var också med i spelomgången och på intet sätt något ont eller nedvärderande om dessa två, men det är liksom vinst mot brodern i sammanhanget som räknas...)
//D

Näst näst första snön

Samma ställe igen, nu med kvarliggande snötäcke, mer julstämning samt julhandel i fjärran.

/D

Näst första snön har kommit!

Lite bilder på det...

utanför fönstret

innanför fönstret

//D

Greetings from Ramlösa

Hur spenderas en lördag bättre än hos sina föräldrar i Ramlösa, mitt i julgodisbaksståhej? Tja, det skulle möjligtvis vara ute i samma föräldrars carport, bytandes från 4 sommardäck till... 3 vinterdäck. En efter servicen trasig låsbult låg en liten aning i vägen för bortplockandet av höger framdäck och därav enbart 75-procentigt resultat. DOH!

Hur som helst har vi sedan dess hunnit fixa både mozartkulor, chokladdoppade skumtomtar, knäck, winernogat (jo, det stavas så i hemmets egenskrivna recept...) samt en blandning av cornflakes, kokos, choklad och marshmallows. Luktar lite speciellt med smakar sannolikt inte helt fel... kanske. Familjens jultraditionsfana hålls i fortsatt vanlig ordning högt!

För övrigt har jag äntligen kommit över receptet till barndomens godaste nostalgikaka: skumrutan! Minns inte om det var med BSC eller med någon annan jag diskuterade saken häromveckan, men nu finns iaf möjligheten att det blir skumrutor på dagordningen någon gång framöver!

//D

Julstämning och första snön

Jag konstaterade helt nyligen att ett fåtal scouter på begränsad yta är betydligt lugnare och trevligare än många scouter på samma yta. (Jag har sedan mycket länge misstänkt teorin med samma innebörd för att vara alldeles sann, men inte fått möjlighet att testa den i praktiken.) Igår kväll hade vi julpyssel på scoutschemat, och då vi kvällen till ära bara var två ledare hoppades vi lite grann att det inte skulle dyka upp mer än ett hanterbart antal scouter. Och tur hade vi, sex små galningar av femton möjliga, och inte så värst besvärliga heller! Ackompanjerade av Carolas Jul i Betlehem och Steven Curtis Chapmans The music of Christmas på medhavd cd-spelare pysslades det julkort och gjordes julgodis. Jag tror personligen att julmusiken hade någon typ av lugnande effekt på stämningen, för detta var utan tvekan den behagligaste tisdagkvällen den här scoutterminen.Terminens roligaste scoutreplik inföll även under kvällen; Tre av scouterna håller till bland julgodisingredienserna i köket, en av dem upphällandes choklad/cornflakes/kokos-röra i bullformar. Något oftare än enbart otursbaserat spills det lite av röran, vilken genast äts upp av närmsta scout. En av våra kära små scouter uttrycker strax sin önskan, i följande mening:

"Nästa spillning vill jag äta!" ...till på köpet är röran alltså brun...

Vidare jul/vinterkänsla blev det när vi vaknade imorse och tittade ut på takfrosten som skymtade bakom julstjärnan i fönstret, ute i den nollgradiga kylan. Efter att ha ätit frukost, spelat vidare ett par timmar till i Tomb Raider samt förtärt en grymmans köttbullelunch begav jag mig ut en runda för att känna av vinterkylan. Förutom ett grannt frostlandskap fick jag mig en promenad i solsken och, framförallt, i säsongens första snöfall, mig veteligen! Nice indeed!

//D

Snart är det jul...

...och ingenting slår nu den där gemytligt hemtrevliga tända-värmeljus-och-titta-på-snön-som-yr-utanför-fönstret-känslan som uppstår när man i godan arbetslöshetsro sitter och knåpar ihop årets versioner av julkort till nära och relativt kära, till tonerna av Michael Bublés versioner av The Christmas song, Let it snow och White Christmas, via Spotify. Det känns så där alldeles lagom bra och ansträngande att så smått börja veva igång högtidsförberedelserna genom att shoppa julkort, leta upp julfilmerna på den externa hårddisken, tända ikea-hjärtat på sovrumsväggen, fika på varmt kaffe under regniga, mörka eftermiddagar och bestämma årets julgransplacering.

Och nu med beskedet i hand om att det tyvärr inte blev något av de gula spårvagnarnas förlovade hemvist för min del, så är det ju läge att börja tänka på julfest på hemmaplan framåt andra halvan av december också...

Självklart får vi inte heller glömma att IKEAs julsortiment hittar fram fram ur sina gömmor under vecka 43! För övrigt, som en liten tillbakablick mot förra året och som en liten apetizer inför årets kavalkad:

//D

Bara spel under granen! :D

Text: Per Myrsten
Musik: Andreas Sånglöf / Henrik Johansson

Refräng:
Vi har bara spel under granen i år,

farmor ska få Fable 2.

Spel vill allihopa ha,

farsan ska få GTA.

Mamma, hon får Fallout 3.

Oj, det fick visst mormor med!

Vers 1:

Syrran ny pojkvän vill ha, World of Warcraft passar bra

Hitta nån online och sen charma friskt på MSN

Vers 2:

Brorsan är nog lite knäpp, vill ha spel som ej är släppt

Om nån månad kommer hem, i paket, Silent Hill 5

Refräng

Vers 3:

Morfar kan knappt längre se så han får nåt billigt spel

Hittade på CDON, Tamagotchi: Party On!

Vers 4:

Bakom granen står nåt stort. Åh, Guitar Hero World Tour

Är det inte bra så säg, att paketet är till mig

Refräng

Stick:

A Vampyre Story slår jag in i papper

Samt Prince of Persia och en gammal Zapper

TV-spel under granen, nu är väntan svår

Åh, vad jag undrar vad jag får för spel i år

Refräng x2

--------------------------------------------------

Kan en julafton liksom bli bättre eller?? :D :D //D