I postfacket

Är det alltså verkligen tanken att jag ska läsa den här?

Published with Blogger-droid v2.0.1

Såsom seden i denna branch bjuder

I går kväll försökte jag förklara för min lillsvåger spelutvecklaren vad ordet kutym betyder. På mitt kontor tycks detta vara ett exempel på tillämpning av begreppet: --->
Ta gärna ett titt på föregåede inlägg och gör er en bild av vad som är "kutym" på mitt jobb. Suck. Och måndagmorgon är det...
//D

Definition av frustration

Hade jag fått en femma varje gång det här felmeddelandet, inbegripandes total programkrasch inklusive CADritningsförlust bortom all räddning, dök upp hade jag varit miljonär vid det här laget. Känns som läge att ta helg nu.
//D

Boulemani

Årets upplaga av företagets sommarfest. Pensionärssporten #1, grillbuffé och solsken. Skulle bara haft lite bollsinne också.

Published with Blogger-droid v1.6.7

Projektören projekterar

No shit! Det tog bara 19 månader innan jag till slut fick ett uppdrag något så när i stil med mitt anställningskontrakt, vilket delger oss att jag är anställd som markprojektör. Inte illa. Hittills har jag producerat ritningar, illustrerat och IT/CAD-samordnat in absurdum, men inte så mycket som en enda gång projekterat någon som helst markyta. Men nu så bar det plötsligt av, enbart pga sjukdom hos kollegor och därtill i Vimnarp av alla ställen. Förstår att alla som läser blir alldeles till sig. Vimnarp är ju metropolen som berör varenda människa.

Vikken grajj. //D

Kurser å mög

Jag sitter här och nöter på min kontorsstol med hjul. Det roligaste man kan göra med den är att sparka iväg sig själv ut i korridoren och rejsa (svensk stavning? Raca ser fel ut.) ner till trapphuset och tillbaka, hoppandes att ingen har bråttom ut ur den ganska robusta hissdörr man passerar på vägen.) Just nu gör jag inte det. Jag gör något betydligt mer jordnära. Och på gränsen till omöjligt. Lyckas jag bör de göra en dokumentär om mig. Mannen som lyckades med det ingen trodde var möjligt. Segla jolle över Atlanten är ingenting.
Jag försöker sammanställa vilka av mina kollegor i södra sverige som är intresserade av att gå samma Adobekurser som jag själv efterfrågat och därför blivit ansvarig för att ordna ihop... Cheezus!
Det börjar med tveksamma myrsteg närma sig något som med lite god vilja kan kallas för deltagarlista. Problem uppstår dock när jag har ett gäng namn som inte överrensstämmer med antalet deltagare jag tidigare fått. I slutändan leder det något som påminner om Galenskaparnas gamla TV-lek Gissa den tredje.



Två andra av dagens arbetsrelaterade problem består i min geografiskt sett närmaste kollegas beslut att spela 80talshits i sin stereo och mitt försök att som efterrätt efter lunchen få i mig en polkagris med rabarbersmak. Ni vet ungefär hur kladdig en polkagris kan bli efter ett par timmar i för hög värme? Precis. Lägg till att grisen trots detta är ganska hård att bita av i lagom stora bitar, i små fragment tenderar att fastna på och mellan samtliga tänder samt att den förvisso mycket välsmakande men väldigt sura essensen av rabarber får det att klia på tungan och i halsen. Något som är oklart?


Och vad har er heltidssysselsättning utsatt er för idag?
//D

Blå blå är skärmen min

Och varför händer detta när man inte sparat den senaste halvtimmen?! &%#@*?*%!

Published with Blogger-droid v1.6.7

Eftermiddag

Nätet havererade 11.59. Eftermiddagens sparsamma resultat medger en besvärlig morgondag. Nu hemåt. //D

PRAO

Mamsen är ute på viktiga uppdrag i Kristianstads utmarker så det var bara att följa med och praoa på pappas jobb. Och har man bara tillgång till mackor och en handkontroll är man genast hemma, utan mankemang. Extra kul när man får leka arga leken med nästan bebissjuka kontorskamrat Pelle. //D

Published with Blogger-droid v1.6.5

Nostalgi

Mitt i flyttröran dök den här gamla klenoden och trotjänaren upp. Då avdelningens lillchef (aka. Lillkotletten) har en dylik från samma muggserie med sitt namn på var muggens framtida användningsområde tämligen givet. Jag har nu en officiell jobbmugg.

Svagt?

Samma resultat som i Coopers test, innan jag ens hunnit börja. Tack för upplysningen.
//D

Mer vaccin

Vi bjuder på en bild till. Sicket pack. Ville bara meddela vår överlevnad upp och förbi den ettriga flocken.

Kö till jobbet

Säsongsvaccinet är här och med det även hela Kristianstads argsinta pensionärspack, på väg in till våra grannar på Kristianstadskliniken. Trapphuset fetsmockat, hissen blockerad av rollatorer och andra tillhyggen samt sura tanter överallt. "Nej här kommer ni minsann inte förbi!" suck... Skulle ätit lunch på kontoret idag.

Citytunneln

Även jag använder titlar som hör ihop med själva inlägget. *Stort tack till damen i 5:ans "Unga mödrar" för det handfasta tipset.* Hur som helst ska vi ha avdelningsmöte på företagets malmökontor på måndag. Vanligtvis brukar dessa tillställningar vara av den mer tungrodda sorten att ta sig igenom (bortsett från betalda luncher). På måndag blir det däremot Grej of the Day. Förutom ett besök på flashiga malmökontoret i västra hamnen samt betald lunch är även ett två timmar långt studiebesök i den av min avdelning projekterade Citytunneln inplanerat.

Jag vet att ni blir avundsjuka. :P //D

Kvällens andra misstag

- Bestod helt enkelt i att ta av efterrätten. Typ stelnad mannagrynsgröt. RIKTIGT läskigt. Ser det inte LITE ut som glass?

Trubadurer.

På 1,5 meters avstånd från min laxbemängda tallrik. Kvällens misstag: färskosten till brödet visade sig vara helt vanligt smör. Det är inte gott centimetertjockt. Do not try at home.

Jobbet betalar.

Göteborg by evening. vip-våningen, nr 13.

På väg till Göteborg

Och som bekant ligger Halmstad på vägen dit. Nostalgi utan saknad kan man väl kalla denna utsikt över mitt gamla jobb, från tågfönstret på det i vanlig ordning, av billigare variant, ersatta X 2000-tåget som vi skulle suttit på.

Min fredag så här långt.

1. Imorse vaknade jag efter att ha drömt en mycket intressant dröm. Det handlade på något underligt vis om att min chef plötsligt gick i pension och vi var alla samlade till någon slags avtackning i konferensrummet. Chefen kommer in under jubel. Har har meterlångt hår och uppträder som om han vore full. Den enda damen som jobbar på vår avdelning, vilken också är i typ pensionålder, slänger sig på chefen och börjar gråta för att han ska sluta. Hela avdelningen stämmer upp i skrålande körsång. En stund därefter skakar jag hand med chefen och tackar så mycket osv. Han har av någon anledning plötsligt dyngblött hår, jag undrar varför men får inget svar. Strax därpå börjar chefen och någon polare till denne skämta om att jag bor i Hässleholm och utvecklar bisarra ordskämt om stadsdelen Gäddastorp, strax därpå vansinnesgarvande åt sig själva. Logik? Nej, försök inte ens. Min fru är plötsligt med i bilden. Hon står ute i lunchrummet och skrattar hon med, men inte åt ordskämten utan i vanlig ordning åt gubbarna som drog skämten och skrattar åt sig själva. Jag går ut och instämmer. Därefter är vi snart inne i konferensrummet igen, men då är ingen annan där, utom en av mina kollegor som står och glor in i ett hörn. Elin har hittat en uppsättning körnoter till "Almighty God" och är nu i färd att smita iväg med denna, kopiera den, lägga in noterna i trasiga plastfickor som också tillhör mitt jobb, samt tejpa ihop plastfickorna och sedan sno in dem i svarta notpärmar som av någon anledning också ligger på hög i konferensrummet. Allt detta i hopp om att vår körledare, som av okänd anledning förlagt sin verksamhet till mitt jobb, inte ska se att hon tar grejerna. Hon kommer dock på min fru och vi smiter snart iväg. Plötsligt befinner jag mig på flykt längs väg 21, på väg i nordvästlig riktning bort från Kristianstad. I mina vänner Anna och Stefans bil, som plötsligt förvandlats till en grå Saab 9000. Det är nu mitt i natten och längs hela vägen sitter kraftigt lysande neonskyltar med cowboys uppsatta. Jag har lite svårt för att koppla av då jag sitter ensam (tror jag) i baksätet medan de två där fram spelar upp inspelade rundgångsljud och dammsugarbröl i stereon på högsta volym. I mitten av bilen ligger gamla metallrör och innebandyklubbor och tar plats. Plötsligt börjar sereon låta som nåt slags varningsljud. Jag ber Stefan dra ner volymen. Stefan stänger av stereon helt, men ljudet upphör inte. Plötsligt slocknar instrumentbrädan, sånär som på siffran "6" som lyser i mörkret. Stefan skriker plötsligt att vi ska springa ur bilen, vilket vi gör. Jag vänder mig om mot Saaben och väntar på att den ska explodera eller nåt samtidigt som jag kommer på att jag kanske borde tagit med mig min väska och kollat om där satt något barn bak i bilen, innan jag sprang ut.
Då vaknar jag av att min dotter ligger och stampar takt med sina ben mot sin sängkant.

2. På fikarasten i förmiddags diskuterade vi utedass och alldeles för välfyllda Bajamajor i olika sammanhang.

3. En kollega har svurit på att han ska hitta en film som jag kommer gråta av att se. Jag var tveksam.
//D

Min arbetsdag i sopor.

Sopgubbarna kommer bli överlyckliga. Högen kommer enbart från 2pers-rummet jag uppehåller mig i om dagarna. Imorgon blir det källararkivet. Once again.