Vitbalansen slutförd

Idag har jag dagen till ära äntligen gått i mål med mitt bilvårdsprojekt. I egentlig mening kan man inte beskriva det hela som ett projekt, eftersom det lätt kan låta lite överdimensionerat. Hur som helst har jag efter att igår förmiddags finputslackat vår kära S40 med lackstift på väl valda ställen, fortsatt denna tidiga morgon och förmiddag genom att ha gnuggat vidare på bilens exteriöra ytor med avfettning från Turtlewax samt polish och hårdvax från Sonax.
Dock måste jag säga att jag nog inte blivit färdig riktigt så snabbt som jag ändå blev om det inte varit för reflexvästgubbarna som med sina diverse maskiner och lastbilar just idag bestämt för att bryta upp asfalt och asfaltera igen den sedan länge uppöppnade fjärrvärmeremsan (?) på Laddarevägens södra långsida. Just typiskt! När man nu äntligen tagit sig hela vägen till vaxningen så kommer en liten herre i skägg och frågar mig vänligt men bestämt om jag inte skulle kunna flytta på 740:n som jag precis backat ut från uppfarten för att jag skulle få plats med S40:n på dess plats. Den står nämligen i vägen för lastbilen. Och asfaltsskraparen. (Och säkerligen även arbetsledarens cykel, för den delen...) Mannen ifråga skrattade sedan, efter min fråga om deras glada aktiviteter eventuellt kommer bli av den rykande sorten, ni vet ett sånt där lätt bräkande gubbaskratt. Detta medan han proklamerade att han nog i mitt ställe skulle flyttat på min vita bil, för den lär ju bli skitig...

DOH!! ><

Det blev en kamp mot klockan, och ett tag såg det nattsvart ut. Jag hade nämligen både asfaltsgubbarnas oroväckande snabba frammarch längs med gatan och solens långsamt taktfasta vandring runt husknuten emot mig. Vem skulle ta hem segern? Det yrande dammet, solens vaxbrännande strålar - eller jag? Det blev en tuff kamp, men tack vare Stefans geniala tips om Sonax mycket snabbarbetade vax sprang jag snart om klockan igen, och bara minuterna innan den attans lastbilen till slut damm- och grusrykandes blockerade hela uppfarten hade jag hunnit vaxa allt utom den lite småkrångliga fronten, kört iväg S40:n till säkerhet och återställt ordningen på garageuppfarten, med 740 och allt. PUH! (Fronten fixade sig senare en aning omständligt i vårt eget garage.)
Resultatet blev stressen till trots (eller tack vare?) högst förnöjsamt och vår isvita S40 glänser nu som aldrig förr!

//Danis

Kroppkakor...

...är en konst i sig. Hos den oinvigde har denna maträtt kanske inte alltid fått tillfälle eller möjlighet att göra sig rättvisa, men förtäringen av denna öländska landskapsrätt har alltid varit av den allra mest njutsamma sort!

Nedan följer en liten bildkavalkad som visar hur det i grova drag går till när Ölandskroppkakan tillreds enligt konstens och min farmor Karins alla ursprungliga regler.

Watch, learn and enjoy!

Tag cykeln till naturen! Passa på att träffa en pratglad dansk!

Igår och idag har mountainbiken fått lite luft. Hovdalafälten och skogarna däromkring har sannolikt Hässleholms bästa cykelslingor, iaf om jag blir tillfrågad i frågan. Dock har jag ingen aning om några av dem benämns Snapphaneslingan eller inte, vilket en annan cyklist på slottets parkering hade lite huvudbry kring. Det halvdana svar han fick av mig och min medcyklist som också förärade Hovdala ett besök igår, medgav nog inga glasklara direktiv, men vi skickade i alla fall iväg honom i riktning upp mot Biblioteksruinen och dammarna till. Hoppas bara slingan låg där någonstans...

Efter ett par, tre timmar på bland annat Finjasjöledens hundslinga och några slingrande stigar kring Hovdala Trädhus, nämnda dammar och ruin och ett ur mountainbikesynvinkel högst ointressant sandtag samt ett tappat och återfunnet cykelstöd satt vi i alla fall i godan ro på en bänk långt uppe på östra ängen och intog medhavt kaffe, innan vi begav oss hemåt igen.

Idag styrde jag först styret mot Graffiti Café för att inhandla en baguette att avnjuta någonstans längs med cykelstigarna kring Tormestorpsåsen och Magle Våtmark. Till slut hamnade jag på en parkbänk i anslutning till fågelskådartornet i Våtmarken. Jag satt där och njöt av solsken, fågelkvitter, en Red Hot baguette samt allerstädes lugn och ro.
Sen kom han. Dansken! Redan på avstånd kunde jag höra knattrandet från hans gröna lilla stadscykel, inte på något sätt anpassad för att cykla på något annat än asfalterade cykelvägar. Dock hade han tagit sig ut på grusvägarna i Våtmarken, eftersom han enligt egen utsago brukade lägga sig här och sola. Herre min Je... tänkte jag och beskådade motvilligt hur herr'n klär av sig till status Bar Överkropp. Dock tycker jag mig på hans danska snack begripa att han tycker det blåser lite för mycket för att ligga här och sola, men det är nog i alla fall bättre än på hans balkong i västerläge i ett av husen kring Netto, där han har sin lägenhet. Men han har i alla fall åkt ut hit med gott samvete eftersom han idag har hunnit deklarera klart och göra avdrag för ditt och datt. Det har hans dotter (som f.ö. är lärare i Ängelholm) sett till att han gjort...
...En stund senare har vi som samtalsämnen hunnit avverka både fåglarna i våtmarken, hur "jävliga ungdomarna nuförtiden är" samt att det minsann var annat på hans tid när han fick smisk av både skolfrökens linjal, rektorns bambupinnar i skåpet längst in på kontoret och dessutom av pappans björnbärsris därhemma. Jag fick en mycket noggrann redogörelse för precis hur det gick till och dessutom exakt hur arg fröken blev när han en gång höll undan fingrarna från linjalens raseri! ...ja jisses, sicken en!
Till slut började jag undra hur mycket klockan var, varpå farbror Dansk halar upp en gammal socka ur fickan och tar ur den i sin tur fram sitt gamla armbandsur. Jag har dock innan dess hunnit titta på mobilklockan och påbörjat processen med att tacka så mycket för mig, men innan jag hann trampa iväg hann vi även med att gå igenom våra cyklars komponenter (framförallt min galvade kedja och breda däck. Hans dylika var...ja ni vet, inte top notch precis) och dessutom, som grädde på moset, diskutera hur det kunde komma sig att sedan länge döda stjärnor fortfarande lyser på stjärnhimlen. Jag kan inte med 100% säkerhet intyga detta, men jag tror inte han någon gång jobbat som fysiklärare, eftersom det annars är en förhållandevis smal sak att räkna på ljusets hastighet i förhållande till avståndet till stjärnan ifråga. Dock var han högst kunnig inom ämnet våtmarksfåglar, och kunde rada upp den ena arten efter den andra, samt vilka individer som blivit av med sina respektive partners och därför nu ligger ensamma och trycker i vassen. Allt på danska dessutom. Härligt!

Nu ska jag bege mig mot västkusten och det kolsyrade vattnets rike igen över helgen! Tjing!

//Danis

80-talet har sin speciella charm...

...inte bara av födelseårsegoistiska skäl. Det finns en hel del mycket intressanta (=småfåniga, überkäcka) kulturminnen att hämta därifrån. Jag måste få dela med mig av en upptäckt jag gjort tre morgnar i rad denna vecka - en upptäckt som enbart är daglediga/arbetslösa förunnade.
Själv har jag mest hört talas om att den fanns och att det gjordes en film som baserades på den, jag har dock aldrig själv beskådat den, förrän nu. Självklart kommer MacGyver alltid vara min absoluta favoritserie från 80-talet, men ur någon udda form av coolhetsperspektiv kommer den övergripande stilen i tv-serien Knight Rider inte nämnvärt långt efter.
Jag menar, ett så tidstypiskt huvudtema och vinjett som det bara går, en skrämmande manande narratorsröst, en story ungefär lika förutsägbar som en Bamsetidning, en talande bil vid namn K.I.T.T. (=Knight Industries Three Thousand - Givetvis var jag tvungen att kolla upp lite detaljer kring serien...) och som pricken över i:et, en stencool David Hasselhoff i huvudrollen som Michael Knight. Hur fel kan det liksom bli..? Hmm..? Tja..?

MacGyver har ju som bekant alltid varit något av en klassiker och en stilikon med hockeyfrilla. Skillanden mot Knight Rider verkar för mig, så här tre avsnitt in i serien, i egentlig mening inte sträcka sig längre än till att herr Angus schweiziska armékniv och hockeyfrilla bytts ut mot en talande bil och afrofluff/mikrofonfrilla (Båda huvudkaraktärerna jobbar på en varsin stiftelse som båda påminner om ett HiTec-bevandrat Brottförebyggande Rådet, så den skillnaden utgår.) I övrigt inga påtagliga överraskning, men för all del, ett avsnitt eller tre kan varmt rekommenderas för alla er andra som också gillar MacGyver eller dylika serier.

//Danis, född 1982

Magnolian blommor till slut

Hmmm hmm hmmmm.... det gick visst några dagar utan inlägg. Ber om ursäkt för detta, något jag inte med rätta kan säga att jag är stolt över. Fast det är ju klart, har man inget att skriva kanske det kan kännas en aning gagnlöst eller varför inte som ett narraktigt stolleverk? Hur det är förhåller sig med den saken så tänkte jag sammanfatta några dagar i ett fåtal nedan följande, snabbt övergående meningsbyggnader.

Sittandes här, lyssnandes på Michael Bublés Everything, minuter efter att ha intagit en lunch omfattande Lax/saffranpasta a 'la Elin, tidsmässigt parallellt med funderingar på att formatera och installera om datorn/Vista som för tillfället i långsam takt är mig behjälplig med detta inlägg, i samma andetag påfyllandes denna nästan på gränsen till obegriplighet vidsnuddandes urlånga mening, är jag snart på god väg att komma till första punkten av vettighet i nämnda inlägg. Det handlar fortfarande om renoveringen i Kalmar. Den hann inte precis bli klar i samband med att jag begav mig hem igen, men köket i avsedda hus har i alla fall så smått närmat sig ett stadie av kompletthet. Väggar, golv och tak flöt så smått ihop med varandra tack vare de omsorgsfullt monterade klickgolvs-, tapet- och takfärgsytorna. Endast lister kvar. Det var i söndags bara själva köket kvar... och det kan ju ta en stund, trots att vi hann skruva ihop merparten av IKEA-skåpstommarna. Får nog höra mig för hur det går med det hela nuförtiden.

Jag tog mig i alla fall till slut hem för att på måndagen förära mitt hår en klippning, vilket har behövts ett tag. Om inte annat syns det på "bulligheten" mitt hår tenderar att anrika på sidorna och mitt uppepå när det hunnit gå ett par månader sedan senaste ansningen. Samma dag tog jag mig även till Hässleholms Nyföretagarcentrum för att få råd kring förfarandet det inneär att starta ett företag. (Man kan nästan utan medlemskap i Mensa gissa att det var besökets orsak, enbart på ställets namn...) Vet inte precis hur mycket matnyttigt jag fick ut av det hela, det mesta kunde jag väl ha räknat ut på egen hand. I och för sig fick jag hjälp med att räkna på hur mycket pengar företaget skulle behöva få in för att jag skulle kunna försörja mig på det hela. Gôtt! Jag slapp använda min egen miniräknare! Det var dock inte min tanke att starta en guldgruveconcern, utan snarare grundlägga någon slags extrainkomstrelaterad sysselsättning a 'la trädgårds/utemiljödesign kombinerat med att jag faktiskt skulle vilja ha lite nytta och nöje ut av min utbildning, så här mitt i arbetslöshetens öde öken. Sen gäller det bara att ta reda på lite kring hur, var och kanske framförallt varför man får/inte får utnyttja sin tid som människa på planeten jorden till allmännyttiga ändamål samtidigt som man är arbetslös. En tumregel är ju att man i princip inte ens får finnas på Tellus yta (förutom på Arbetsförmedlingen, självklart!) om man vill ha A-kassa enligt konstens alla regler...

-Vafalls? Bloggar du? Renoverar du hus helt utan ersättning? Inget bidrag för dig, lilla vän, du gör ju något av din tid! Du ska sitta hemma och ha tråkigt! Tråkigt är nyttigt! Och ta för all del inga extraknäck, då är du snart ute ut systemet!

Jaja, inget att bli bitter över, men alla ska veta att man skulle kunna göra mer nytta av sin tid. Än så länge inget indraget bidrag, men fy dig som studerar på dagtid!
Det händer ändå lite trevliga saker om dagarna. Igår trampade jag till exempel in på stadens sparbankskontor (been there, done that) och fick reda på att om jag bara har ungefär den inkomst jag hade senast i februari i år så blir det sannolikt inga problem att ta sig från denna lägenhet och förankra sig i nästkommande klarhet i livet, sådna som i folkmun exempelvis kallas för bostadsrätt, ett fenomen jag har hört att man själv kan påverka genom till exempel renovering och ett egenpåverkat leverne. Och det vet vi ju alla att detta i varierade, mer naturnära lägen kan ha sina glädjande sidor. Åtminstone i jämförelse med att sitta och trycka i en hyresrätt fyra våningar ovanför brölande gröna stadsbussar, chickenracemopeder, den kedjerökande Rodana-gubben samt en och annan pimplightad vägblockads-BMW från 1992. Aah, Frykholmsgatan is my United States of WHATEVER!
Ojdå, nu lät jag bitter igen. Det var inte meningen, idag är faktiskt en bra dag! Jag har både hunnit rensa lite i hemmets skrymslen, gå en runda på Hälsoslingan (Jag träffade änderna - igen, fortfarande lika fega) (samt en katt) och dessutom smälta en del av intrycken från en jobbintervju på Länsstyrelsen som jag förärade ett besök under gårdagen. Själv kände jag att intervju gick riktigt bra och att det iaf inte beror på den om jag inte får jobbet. Nice indeed! Ett jobb där skulle innebära ungefär dubbla "inkomsten" från idag sett samt som sagt möjlighet att rent av hitta ett annat, lite levnadsuppfräschande boende!

Som avslutning delar jag med mig av ännu ett härligt vårtecken, hämtat från dagens friskvårdsfrämjande promenad i vår stad!



Tingeling, tingeling! //Danis

Påsk, konst och renovering

Ja givetvis blev det till slut påskhelg med afton, dag och annandag, med allt vad det innebär, för oss som så många andra. (Alla andra om man tänker efter noga.) På årets upplaga av den markant gulmarkerade påskaftonen blev det i påsktraditionellt sedvanlig ordning en konstrunda av. Denna gång bestod den (åtminstone delvis) högst konstintresserade skaran av mig och min bror samt närmst tillhörande damer. Den ena damen och den ena brodern intresserade sig iaf måttligt av konsten medan den anda halvan av gänget blev som mest knäsvaga inför picknickdelen och solskenet. Guess who...?

I stort sett tog vi oss runt till konstnärer som den meste konstnären av oss fyra kunde tänka sig som en liten aning intressanta. Oftast hade de begriplig konst, en del t.o.m. sådan man kunde tänka sig på någon av sina egna väggar. Andra ufon hade mest jämviktsbalanserande metallskrot hängandes från väggarna och taken. Hillfon i Maglehem var svår. Hasse Karlsson i Vitemölla mycket besöksvärd. Jag fastnade bigtime för de antarktiska pingvinerna!

Jaja, påsken är ju inte bara konst. För vissa handlar den även om familjesamvaro och påskmat. Vore synd att säga att vår påsk varit traditionsenlig utan dessa inslag, så vi satte oss ner i samma gäng i bilen och rullade över till västkustska Ramlösa för att avnjuta ett par påskdagar även där. Sol, hav, picknick, påskägg, påskbakelser, mer konst, däckskifte, sjusovare (brorsan med dam, igen!) och mycket annat fullgjorde helgen.

Senare i livet (2 dagar senare alltså) väntade mer släkt och mer aktiviteter, denna gång av mer konstruktiv/kreativ/arbetsam karaktär. Jag tog i onsdags tåget till Kalmar för att i ett antal dagar vara min syster med familj behjälplig i renoveringsarbetet i det nyligen införskaffade huset i Lindsdal. Efter att ha läst några sidor i boken "Rules of Play - Game design fundamentals" samt hört av en tonårig blondin ett par säten bort att "Rånet klassades inte som grymt, utan bara som rån" (uttalande om kompis som utfört någon mer tveksam aktivitet häromhelgen) kom jag så fram till östkustens stolthet och kunde snart konstatera att målning av tak, slipning av väggar och utrivning av heltäckningsmattor ger nack- och axelvård av annat slag än den man får hos massören... Jaja, men hur som helst så ger det iaf synligt resultat. Ljuset i det snart nyrenoverade köket gjorde sig avseärt mycket kraftigare påmint efter avslutat pensel- och rollerharvande.

Imorgon väntar tapeterna! Sov gott tills dess! Gäsp!

//Danis

PS. + i kanten för de välmålade äggen, M&M! DS.

Equipment of choice

Idag är det långfredagen, och som vi alla vet handlar denna den dystraste av påskens dagar om hur Jesus korsfästes, led och dog. Detta finns det en uppsjö bilder av, både bildligt och bokstavligt talat. Det kan ju till exempel inte finnas många i vårt kungarike som inte sett en bild av ett krucifix. Och de som lät korsfästa Jesus var ju bildade människor, så på sätt och vis skulle man kunna säga att hela påsken inte bara är ett bibliskt drama och ett äggafrosseri utan dess like utan även en bildhögtid av allra högsta rang! Så bara för därför tänkte jag dagen till ära ställa upp med en liten bildquiz!

Som människa har man som vi alla vet olika typer av intressen. Det slog mig idag att denna soliga långfredag lämpade sig för flera olika typer av sysselsättning, vilka i sin tur krävde sina olika typer av klädsel och utrustning. Verksamheterna skiljde sig en aning åt, och jag gjorde en liten bildanalytisk jämförelse...

En av de två följande, snarlika bildserier hör samman med intresset att ägna sig åt Hässleholms Kyrkas högtidliga långfredagsmässa med körsång och gripande symbolik. Den kvarvarande hör samman med det ädla intresset motion kombinerat med solsken, 24-växlars kuggkrans, natur samt drösavis med decimeterlånga, kväkande grodor. (En av dem morrade på mig när jag petade på den med en pinne). Vilken bildserie är vilken??

Priser utöver äran finns inte att vinna, så sätt igång och gissa!

/Danis

Gitarrer, kebab och däck

Igår plingade min telefon vid ett flertal tillfällen till för att tala om att den mottagit SMS. Ett av dessa tillfällen visade sig min bror vara orsak till. Han undrade om jag inte skulle ta möjligheten att hänga på när han skulle hämta två gitarrer som varit på intensivvårdsbesök på 4Sound/Elmelid i Höör. Givetvis kunde jag inte motstå detta once-in-a-lifetime-erbjudandet, och därför begav vi oss båda, samåkandes i samma bil, iväg mot mittskånes metropol i förmiddags.
Väl framme i Höör tog vi oss in i musikmeckat och fick genast hjälp med att hämta ut de till Vittsjö Skola tillhörande gitarrerna. Vi passade också på att kolla in utbudet av instrument, notböcker och en massa andra tillbehör som verkade mer eller mindre intressanta. Bland annat rörd det sig om dagsläget på klarinettpriser, klarinettrör, 38000:- dyra orkesterpukor, diverse keyboards samt noter från årets melodifestival (som bror min naturligtvis passade på att fota av med mobilkameran).
När tiden hunnit bli mogen för oss att vara lagom nöjda med vårt musikaliska besök tog vi oss ut genom den av en gitarrspelande plastvariant av Långben dekorerade ingången, la gitarrerna i bagaget och knatade vidare mot ett spontant besök av den av oss tidigare obesökta klädbutiken Lager 23 alldeles intill. Som genom ett trollslag förvandlades atmosfären till att karaktäriseras av... regnig sommardag på billighetsoutlet. Man kunde riktigt känna hur plastflippflopparna flippfloppade under fötterna i takt med att de skumma (som vanligt monstruöst särskrivna) "märkes kläderna" och "kanon erbjudandena" tornade upp sig ju längre in i affären man kom.
Vi köpte inget. Punkt. Dock gjorde vår intensiva shoppingrunda oss hungriga, och vi körde vidare med målet att hitta en trevlig lunchrestaurang. Efter att ha avfärdat en liten stackars väggrill som av mitt ressällskap besökts tidigare gjorde vi en runda genom Höörs centrum (HAHA!). Efter denna 10-sekundersupplevelsen letade vi oss ut till landsvägen igen och stannade till slut trots allt till vid en anna väggrill, denna vid namn Hardys. Hur fel kan det liksom bli med ett gatukök, vilket hade som närmsta granne ett stort hål, en grävmaskin och en cisternlastbil som hette "PMS". Underbart! Maten, idag bestående av kebab i tunnbröd, var helt ok, men jag måste erkänna att det inte kändes 100% förnöjsamt att sitta och äta lunch intill en skylt som säger "Explosionsrisk. Cisternarbete pågår".Finns det månne någon koppling mellan denna varning och lastbilens namn? Bara en tanke.
Hur det än var med den saken lyckades få i oss vår föda och sedan rulla vidare mot nya mål. I detta fall Citygross, mest för att brorsan aldrig varit där sedan affären bytte namn från Bilema och för att han saknade deo och halstabletter. Bland mycket annat hittade vi detta, samt en intressant hylla med rygg- och fotvärmare från OBH Nordica, vilka var skrämmande lika läsksmaktillsatser... Bra konstiga produkter det finns nuförtiden! :P
Vi lockades inte att stanna längre än nödvändigt på Citygross, utan vår Mazdamissil tog oss istället tillbaka mot Hässleholm. Efter att ha lyckats köra om en drös med LGF-triangulerade fordon (varav ett spridde ut hagelkorn eller något annat intressant beläte, vilket smattrade som 73 speedade kanadagäss mot bilen underrede) och en och annan gödselbemängd refug kom vi strax innan Sösdala passerades på att vi faktiskt inte hade speciellt bråttom någonstans utan lika gärna kunde undersöka en butik till när vi ändå var ute och kuskade runt. Kosan styrdes mot Öspabs plantskola. kanske ett intressant val av butik, tycker ni, men det fanns en gnutta intresse i att hitta balkonglådeväxter hos storebror, samt allmänt udda utvecklat intresse för latinska namn hos undertecknad, så därav det hastigt påkomna beslutet.

Inte heller här blev besöket särskilt långvarigt, utan efter att ha konstaterat att det inte finns plats på balkongen för varken Acer platanoides 'Globosum' (klotlönn) eller Aesculus hippocastanum (hästkastanj) travellerade vi vidare in mot det göingska epicentret Hässleholms centralare delar och gjorde ett delvis föranmält besök på den lilla men ack så intensiva däckfiman Gummiroth. Brorsans Mazda skulle enligt beställning föräras med två nya sommardäck av märket Nexen. Märket Tornado (ja, jag vet, alla vi som sett Galenskaparnas fantastiska tv-serie med samma namn kan inte hålla oss för skratt!) tog dock ett plötsligt övertag. Firmans av kollegieblock bestående däck/kund/hela himla firman-register hade tyvärr visat fel information vid beställning och Nexendäcken fanns inte att få tag på. Så det hade helt enkelt glidit på Tornado-däck på fälgarna istället. Härligt!


Summan av kardemumman bestod nu i två gitarrer och två Tornado-däck och vi begav oss lyckliga hem mot våffelfika på Frykholmsgatan! Mest lyckade shoppingturen i April, so far.

//Danis

Invärtes fortsättning

Idag fortsatte vårt bilprojekt med att gå in på djupet. Igår förvandlade vi utsidan till en status av representabilitet. Idag tog jag mig an insidan.
Det hela begynte med att vi tog oss västerut, närmare bestämt till Gäddastorp. Efter att ha avnjutit frukost på ena adressen och på samma plats lämnat av en scrappande representant fortsatte färden några meter tillbaka till en annan närbelägen adress med för ändamålet lämplig garageuppfart. Tillsammans med svärmors dammsugare och en hink med såpvatten och wettexduk tog jag mig in i bilens allra smutsigaste domäner och påbörjade min resa mot en vårkonditionerad S40.
Efter att i ca 2 timmar dammsugit och torkat bort allt från vanligt damm till sörjor bestående av läsk, grus, Ahlgrens bilar och Pommes Frites kändes det som om ett dagsverke var lagt bakom ryggen och jag kunde stolt rulla iväg med mina två scrappande dambekanta på grannadressen med en varsin 25:- dyr Happy Meal i lunchsikte.
Därefter väntade lackstift i nyansen ice white samt lite avfettning, men då lackstiftet inte fanns på lager på Göinge Bil justerade jag kursen en aning och hamnade istället plötsligt med lånebarn och barnvagn vid en liten lekplats strax intill Gäddans...dagis/förskola.... vad det nu kan tänkas heta. (Bland mina närmsta bekanta får man smisk om man säger fel, för det ska visst finnas självklara skillnader däremellan). Bilfixet fortsätter 'la vid senare tillfälle antar jag.

/Danis

Vitbalansen återställd

Fint väder idag igen! En självklarhet för familjen Götborg är att utnyttja sådana dagar till max och just idag passade det sig alldeles utmärkt att gör en liten familjeutflykt på tu man hand till Miljötvätten borta vid Zuperbowl.

Jisses vad den tvätten är effektiv (och enligt miljöbalken laglig till på köpet) i jämförelse med att stå och harva med den gamla taskiga trädgårdsslangen och en tvättsvamp på valfri garageuppfart! Ordet vattenkrig får liksom en annan dimension.

Som de flesta av oss är medvetna om blir vita bilar en aning gråmelerade under vinterhalvåret, oavsett om de körs från Skåne till Torneå och tillbaka eller bara otåligt står och stampar i något garage. Med denna högtryckstvätt såg det nästan ut som om man målade över den gråa ytan med ny, vit färg i den mest mariomolnigt vita nyans man kan tänka sig!

Barnsligt skoj!

//Danis

Scrapträsket är ett djupt ett!

Häromkvällen besökte vi våra vänner på Åbroddsgränden 33 i grillsyfte. Så småningom utvecklar sig det hela dock till att bli ett annalkande scrapevent, vilket fick min handsvett att ansamlas en yttersta liten aning. Tack och lov var min nervositet när det väl kom till kritan obefogad då det i kvällens slutända faktiskt visade sig att jag även denna kväll lyckades åstadkomma ett par verk som inte tog en hel evighet att avsluta, utan bara en 3/4 istidsera. Getting faster! Till saken hörde ju också att jag knappast bara kunde sitta och titta på när till och med Mr Cronholm satte igång att ensemblera sin Jiingijamborii-layout, vilken jag tidigare under dagen via Elins Silhouette kontribuerat med en jingii-logo och en smu-logo till.

Kvällen blev av det lyckade slaget. Resultatet förutom ett födelsedagskort till svärmors 51-årsdag (vilket jag tyvärr glömde fota) blev den här intillliggande layouten "Look Sharp!". Det här med att använda sig av s/v samt en kompletterande kontrastfärg i temat är nog något min kära scrapmaster till fru har smittat mig med! Hennes alster, bland annat från samma kväll, hittar ni i vanlig ordning HÄR.

// Danis :D

Vårväder!

Kan vi nu få hoppas att detta trevliga vårväder som äntligen kommit som för att tina upp alla frusna själar i vårt nordliga kungadöme, kan stanna mer än någon dag? Ja jag räknar kallt med detta och har därför dagen till ära säsongsanpassat våra yttre domäner hemma i lägenheten.

Lite fönsterputsning, inköp av penséer på torget, plantering, utläggning av mattan, avtorkning av räcket och kring fönstren samt återställning av ordningen och lite väl vald möblering, kuddar, filtar och lite vårigt färgglatt tyg på väggen, i allra högsta grad matchandes kuddarna... och VIPS så var vi redo inför den varmare delen av året även på balkongen.

Så nåde det moln som får för sig att mjälla av sig nu! Nu är det solsken, gröna skogar, cykling och grillat som gäller för ett bra tag framöver! Samt Sveland framåt sommaren, en tradition så god som någon!


För att demonstrera känslan av vår och spirande glädje kring hela säsongens förmåga att liva upp även den mest bedövade av själar ser ni här en klassisk uppsättning före/efter-bilder. (Ja, det är bilden till höger som är efter-bilden...)

//Danis

200 trädgårdstokar i en liten sal

I förrgår var jag med min kära mor på en föreläsning i Helsingborgs stadsbibliotek, i Trädgårdsföreningens regi. Christel Kvant föreläste om radhusträdgårdar. Eftersom min far visade föga intresse för att följa med på detta, gratiserbjudandet till trots, gjorde jag helt enkelt en insats och följde med. Det har ju på senare år visat sig att jag halkat in i den där branschen och därför var föreläsningen av intresse även för mig. Man vet ju aldrig när man kommer sätta igång och rita privatträdgårdar på mer kontinuerlig basis, så en inspirationsföreläsning är ju aldrig fel.
När vi väl hunnit sätta oss bland alla andra trädgårdstokar i Lilla Hörsalen på biblioteket blev det snabbt fullt och endast någon enstaka stol var tom, till exempel den bredvid mig. När de stackars arrangörsdamerna febrilt letade efter kvarvarande platser åt senkomna åhörare fick jag nog i alla fall ropa och peka tre gånger på min tomma kompis till höger om mig innan de begrep att jag nog trots allt menade på att det faktiskt gick att sitta mellan mig och den lilla ettriga damen två steg till höger om mig.
Nåja, till sist kom det en tant och ockuperade utrymmet, lagom tills dess att föreläsaren och bildkanonen i framändan av rummet började bråka med varandra. Arrangörsdamerna tillkallade en tekniker, ni vet en sån där typisk långhårig kille med hästsvans, runda glasögon och T-shirt och som heter Micke eller Kalle - en sån där som det finns precis en av på varje institution som i övrigt enbart består av 27 damer kring 40+. Till min stora stora förvåning hette han inte Micke eller Kalle. Hon hette Eva, en liten vithårig dam kring 60 i marinblå, stickad kofta! (Micke var väl antagligen upptagen med att bära stolar i foajén eller nåt)

Hur det än var med den saken så lyckades de få igång bildkanonen och föreläsningen kom igång, från och till ackompanjerad av att någon precis bakom mig nös och då lät precis som en ånglokspipa... Föreläsningen var givande och jag fick några bra tips som jag kunde lagra på hjärnkontoret för framtida bruk. Några axplock är till exempel att en formstark, grön stomme i trädgården gör att trädgården koms ihåg bättre och ger ett lummigt, välgenomtänkt intryck. En rund form som t.ex. elliptiska gräsmattor ger bra planteringsytor runt om. En sammanhållen färgskala är mycket viktigt i små trädgårdar då det ger ordning och reda åt det generella intrycket. Blommande buskar ger mycket blomning utan att man behöver lägga en massa tid på krångliga perennrabatter. Clematis albina 'Plena' är en kanonbra klematis. Tja... det och lite till. Intressant för den intresserade, som det mesta annat!

Eftersom programmet tog kortare tid än vad Eva och hennes kumpaner räknat med hann vi med både kaffepaus, stå i kön för att köpa boken på kvällens tema (dock var boken slut när vi kom fram) samt blomlotteri (utan vinst) i god tid innan bilens p-tid passerade bästföredatum och vi begav oss hemåt mot föräldrarnas residens i Ramlösa igen.

//Danis, Landskapsarkitekt LAR/MSA