Blixten har slagit ned

Lyssnade precis av ett telesvarmeddelande på min telefon. Det var från Blocket förvaltning AB som hade ringt. Nu hade de tagit emot en intresseanmälan från mig angående lägenheter. Det var i slutet av augusti jag ringde och surfade runt och gjorde intresseanmälningar lite här och var. Lite sent på det, kanske? Damen som ringde var dessutom samma dam som jobbade på Dagon vid mitt förra lägenhetsbyte, för 6 år sedan. Jag hörde för ca 3-4 år sedan av mig till henne angående viss renovering jag då tyckte behövdes i vår lägenhet. Nu först hör jag av henne, från ett helt annat bord. Ingen snabb dam, inte.
//D

Citytunneln

Även jag använder titlar som hör ihop med själva inlägget. *Stort tack till damen i 5:ans "Unga mödrar" för det handfasta tipset.* Hur som helst ska vi ha avdelningsmöte på företagets malmökontor på måndag. Vanligtvis brukar dessa tillställningar vara av den mer tungrodda sorten att ta sig igenom (bortsett från betalda luncher). På måndag blir det däremot Grej of the Day. Förutom ett besök på flashiga malmökontoret i västra hamnen samt betald lunch är även ett två timmar långt studiebesök i den av min avdelning projekterade Citytunneln inplanerat.

Jag vet att ni blir avundsjuka. :P //D

Att vara blödig

Lite av en överraskning kom det faktiskt som, det där att som genom ett trollslag för ca 7 månader sedan plötsligt finna sig själv i att inte kunna hålla tillbaka tårarna. Företrädesvis positiva sådana. När den där lilla krabaten på en halvmeter gjorde entré i familjen och faktiskt gjorde den till en riktig familj följde världens värsta blödighet med på köpet. Det går inte att läsa om nyheter där små barn blir skadade eller ännu värre, dödade. Det var redan från början helt omöjligt att ibland titta på det lilla livet utan att den där välbekanta klumpen infann sig strax söder om svalget. De där små, små nätta rörelserna och de klarblå ögonen som för första gången någonsin tittade upp... På mig. Hennes pappa. Hopplöst. Tårar utan tandagnisslan.

Idag när jag som bäst satt och projekterade mitt uppe i vårt lilla 2,3-miljardersprojekt på skånska västkusten kom jag plötsligt på mig med att bara sitta och lyssna in Steven Curtis Chapmans text i låten "Cinderella" via HTC Hero, Koss Porta Pro och Spotify. En låt jag hört kanske 96 gånger tidigare men inte riktigt lyssnat på texten så noga i.

She spins and she sways
To whatever song plays
Without a care in the world
And I'm sitting here wearing
The weight of the world on my shoulders

It's been a long day
And there's still work to do
She's pulling at me
Saying "Dad, I need you

There's a ball at the castle
And I've been invited
And I need to practice my dancing
Oh, please, Daddy, please?"

So I will dance with Cinderella
While she is here in my arms
'Cause I know something the prince never knew
Oh, I will dance with Cinderella
I don't want to miss even one song
'Cause all too soon the clock will strike midnight
And she'll be gone...

She says he's a nice guy and I'd be impressed
She wants to know if I approve of the dress
She says, "Dad, the prom is just one week away
And I need to practice my dancing
Oh, please, Daddy, please?"

So I will dance with Cinderella
While she is here in my arms
'Cause I know something the prince never knew
Oh, I will dance with Cinderella
I don't want to miss even one song
'Cause all too soon the clock will strike midnight
And she'll be gone

She will be gone

Well, she came home today with a ring on her hand
Just glowing and telling us all they had planned
She says, "Dad, the wedding's still six months away
But I need to practice my dancing
Oh, please, Daddy, please?"

So I will dance with Cinderella
While she is here in my arms
'Cause I know something the prince never knew
Oh, I will dance with Cinderella
I don't want to miss even one song
'Cause all too soon the clock will strike midnight
And she'll be gone

Också var det kört igen - inte bara dansmässigt. //D

Kvällens andra misstag

- Bestod helt enkelt i att ta av efterrätten. Typ stelnad mannagrynsgröt. RIKTIGT läskigt. Ser det inte LITE ut som glass?

Trubadurer.

På 1,5 meters avstånd från min laxbemängda tallrik. Kvällens misstag: färskosten till brödet visade sig vara helt vanligt smör. Det är inte gott centimetertjockt. Do not try at home.

Jobbet betalar.

Göteborg by evening. vip-våningen, nr 13.

På väg till Göteborg

Och som bekant ligger Halmstad på vägen dit. Nostalgi utan saknad kan man väl kalla denna utsikt över mitt gamla jobb, från tågfönstret på det i vanlig ordning, av billigare variant, ersatta X 2000-tåget som vi skulle suttit på.

Man blir förbannad

Bara titta på detta sillatråg. Det är helt sjukligt trångt. I över ett par månaders tid har Skånetrafiken bjudit fler korta än normallånga tåg (helt seriöst alltså) och samtidigt skickat med komfortpaketet "avfallspackaren" med sina anjoviskonserver till färdmedel. Också vill de att man ska betala fullt biljettpris när man inte ens får plats med bägge fötterna på golvet samtidigt.

Flytthjälp 27/11

Anmälan har öppnat för deltagande i flytt från Frykholmsgatan till Logementsvägen. Lördagen den 27:e november klockan 8.00 är det som gäller. Just nu söker vi framförallt kartongbärarhjälp, men ansök för all del även om andra typer av flytthjälpsmedverkan då vi tillsätter posterna succesivt.
//D

Premiere League

Jag brukar inte särdeles mycket intressera mig för Premiere League eller så många andra ligor för den delen. Men när kollegan ska beställa en ny supportermugg att ha på jobbet ställer man givetvis upp med sina digitala färdigheter.

Så ska jag nu hålla på ett lag i Premiere League så får det väl bli Aston Villa antar jag. :P //D

Min fredag så här långt.

1. Imorse vaknade jag efter att ha drömt en mycket intressant dröm. Det handlade på något underligt vis om att min chef plötsligt gick i pension och vi var alla samlade till någon slags avtackning i konferensrummet. Chefen kommer in under jubel. Har har meterlångt hår och uppträder som om han vore full. Den enda damen som jobbar på vår avdelning, vilken också är i typ pensionålder, slänger sig på chefen och börjar gråta för att han ska sluta. Hela avdelningen stämmer upp i skrålande körsång. En stund därefter skakar jag hand med chefen och tackar så mycket osv. Han har av någon anledning plötsligt dyngblött hår, jag undrar varför men får inget svar. Strax därpå börjar chefen och någon polare till denne skämta om att jag bor i Hässleholm och utvecklar bisarra ordskämt om stadsdelen Gäddastorp, strax därpå vansinnesgarvande åt sig själva. Logik? Nej, försök inte ens. Min fru är plötsligt med i bilden. Hon står ute i lunchrummet och skrattar hon med, men inte åt ordskämten utan i vanlig ordning åt gubbarna som drog skämten och skrattar åt sig själva. Jag går ut och instämmer. Därefter är vi snart inne i konferensrummet igen, men då är ingen annan där, utom en av mina kollegor som står och glor in i ett hörn. Elin har hittat en uppsättning körnoter till "Almighty God" och är nu i färd att smita iväg med denna, kopiera den, lägga in noterna i trasiga plastfickor som också tillhör mitt jobb, samt tejpa ihop plastfickorna och sedan sno in dem i svarta notpärmar som av någon anledning också ligger på hög i konferensrummet. Allt detta i hopp om att vår körledare, som av okänd anledning förlagt sin verksamhet till mitt jobb, inte ska se att hon tar grejerna. Hon kommer dock på min fru och vi smiter snart iväg. Plötsligt befinner jag mig på flykt längs väg 21, på väg i nordvästlig riktning bort från Kristianstad. I mina vänner Anna och Stefans bil, som plötsligt förvandlats till en grå Saab 9000. Det är nu mitt i natten och längs hela vägen sitter kraftigt lysande neonskyltar med cowboys uppsatta. Jag har lite svårt för att koppla av då jag sitter ensam (tror jag) i baksätet medan de två där fram spelar upp inspelade rundgångsljud och dammsugarbröl i stereon på högsta volym. I mitten av bilen ligger gamla metallrör och innebandyklubbor och tar plats. Plötsligt börjar sereon låta som nåt slags varningsljud. Jag ber Stefan dra ner volymen. Stefan stänger av stereon helt, men ljudet upphör inte. Plötsligt slocknar instrumentbrädan, sånär som på siffran "6" som lyser i mörkret. Stefan skriker plötsligt att vi ska springa ur bilen, vilket vi gör. Jag vänder mig om mot Saaben och väntar på att den ska explodera eller nåt samtidigt som jag kommer på att jag kanske borde tagit med mig min väska och kollat om där satt något barn bak i bilen, innan jag sprang ut.
Då vaknar jag av att min dotter ligger och stampar takt med sina ben mot sin sängkant.

2. På fikarasten i förmiddags diskuterade vi utedass och alldeles för välfyllda Bajamajor i olika sammanhang.

3. En kollega har svurit på att han ska hitta en film som jag kommer gråta av att se. Jag var tveksam.
//D

Oscarsgården.

En italiensk restaurang mitt ute på flackaste landsbygden nånstans mellan helsingborg och höganäs har vi ikväll hamnat på, min kära mors 60-årsdag till ära. Verkar hittills rekommenderbar, i väntan på maten. Top nice.:):-D

Mario 25 år

Den trettonde september i år var inte bara Annandag 9/11. Det var dagen då allas vår spelikon nummer ett fyllde hela 25 år i rampljuset. Vi har tidigare fått veta att Marios högtidsdag kommer firas med pompa och ståt, i form av en jubileumsutgåva av Super Mario All Stars till Wii. Nu har vi fått ett releasedatum att notera i kalendern. Behöver jag säga att önskelistan till höger här på bloggen min är uppdaterad? (Bättre länk kommer när man kan börja förboka i de svenska nätbutikerna.)Samma dag som Donkey Kong återvänder till Sverige släpps även detta paket. Boka alltså in tredje december och ställ er i kö hos er närmsta spelhandlare.I jubileumspaketet kommer förutom spelen Super Mario Bros 1,2 och 3 samt Lost Levels både en bok om Marios historia och en CD med all musik från Mariospelen ända fram till Super Mario Galaxy 2 att följa med. Finns det någon möjlighet att jag inte skulle vilja införskaffa detta paket? I believe not. För mer information kring det färgstarka firandet, surfa in på Nintendos jubileumssida.

I samma andetag kommer nyheten att Nintendo i Japan i samband med 25-årsfirandet hypar upp sin Wii med ett nysläpp, denna gång i färgen "Mariorött". Med konsolen får man dessutom spelet Super Mario Bros 1 förinstallerat samt ett exemplar av Wii Remote Plus, alltså remoten med Motion Plus inbyggd. Sweet. Kommer sannolikt aldrig släppas utanför Japan, men den som lever får se. Kanske har Europa och USA lite tur den här gången?

//D

Kort tillägg till förra inlägget

Min fru kom precis hem. Hon meddelade då att hon visst hade sett att halva torkrummet var belagt med annan tvättandes tvätt. Jaha, tänker jag då, hur hänger detta ihop? Jo, enligt min fru så låg där en lapp när vi skulle börja tvätta. På lappen, som var från tvätterskan före oss, stod att tvätterskan före oss inte hunnit med att ta väck sin attans tvätt och att hon minsann hade en tid att passa. Följden? Min kära fru fick snällt plocka ut den andra personens tvätt, dvs den del av tvätten som inte redan belamrade torkrummet. Denna tvätt tillhörde alltså en annan galen tvättant i vår fastighet. Tvätten tillhörde inte tanten jag råkade ut för. Tvätten hängde dessutom kvar nu, en och en halv timme efter att tvättiden efter galna tvätterskans tid gick ut, alltså totalt sex och en halv timme efter bäst-före-timmen slagit. Hänger ni med? Damen ifråga har vid flertalet gånger tidigare tvättat på både våra och andras tvättider och är därmed en ökänd ca 40-åring. Tanten jag råkade utför ikväll gissar jag är ca 70 och passar in på beskrivningen bakåtslick, hårknut och allmänt dundersnurrig. Min kära fru meddelar mig i direkt anslutning till av mig verbal beskrivning av tanten att tanten är hennes “Crazy laundry lady”, dvs en liten envis tant som tidigare erbjudit sig både att gå till Maxi och köpa tvättmedel för vår räkning samt bära barnvagn. Hon brukar även stå ivägen i hissen när vi ska åka med barnvagn just där. Hon har en tandläkare i Lund och vi misstänker henne för att endera dagen vara i stånd att bjuda in på kafferep utan vårt samtycke. Dundersnurrig sa jag va?

Sådär, nu vet ni det mesta som är värt att veta om vårt tvättliv.

//D

Tvättstugedialog

Tja, vad ska man säga… Jag var nere i tvättstugan härom nyssens och rotade runt lite bland torra och fuktiga klädhögar. Så långt inget konstigt, precis som vilken gång som helst där nere i hyreshuskatakomberna. Jag står där och plockar ur torktumlaren och laddar en ny omgång i den högra tvättmaskinen av de två där finns. Bäst jag står där och bekymrar mig över om jag verkligen ska slänga in en ensam svart tröja i den blygsamt lilla storleken 68 helt ensam i den andra maskinen hör jag hur någon kommer i korridoren utanför tvättstugan, vilken för en gångs skull inte ekar i, pga en attans massa rullar isolering som av rörig anledning står och tar plats i sagda korridor. Det visar sig vara en av de till ansiktet av mig kända tanterna i granntrappan 19B. Hon verkar allmänt vimsig och meddelar mig att hon har varit bortrest en tag och nu inte alls har nån koll på när hon hade bokat tvättid. Dock verkar hon vara alldeles säker på att jag av alla människor tvättar på fel tid. Hon undrar vad jag har för lägenhetsnummer (och därmed bokningsnummer till tvättstugan) och står och ser lite fundersam ut ute vid bokningtavlan. Hon säger sedan något i stil med att jag ju kan fortsätta tvätta nu, de gör ingenting. ”…gör ingenting?” tänker jag och begriper inte vad hon vimsar om. Damen upprepar sitt mantra om att hon varit borta och inte har så bra koll på tvättiden. Dessutom hade hon inte lämnat nån nyckel hemma, så hennes bekant-tant kunde tyvärr inte boka om tiden åt henne. Jag fattar fortfarande precis noll. Vad har detta med min tvättid att göra, och vad tusan gör hon här nere nu? Till slut frågar tanten igen om mitt lägenhetsnummer, jag svarar och pekar på vår bokningsplopp som sitter fastlåst på dagens datum, klockan 17-22. Klockan är i pekandets stund ca 20.00, så jag har Universum på min sida. Nu verkar det gå upp ett ljus för tanten som åter påpekar att det är ok att jag fortsätter tvätta och sedan ställer sig och funderar på en ny tvättid. Själv tar jag det för självklart att jag disponera min egen tvättid efter eget gottfinnande, utan inblandning från diverse granntanter. Jag tänker inte mer så mycket mer på saken utan viker lite tvätt, mån om att strax bli klar för att sedan springa upp till lägenheten där Tuvan ligger och sover i sin ensamhet. Då undrar tanten var jag bor. Jag besvarar och pekar ut mot dörren till min trappuppgång. Jaha, svarar tanten och meddelar mig som ren information att då slipper jag ju hissen. Jag får inte fram ett ord. Då vinkar tanten plötsligt adjö och bedyrar att jag kan tvätta efter henne på lördag förmiddag, hon ska ändå inte tvätta så länge då. Om det passar mig.

…Va?

Jaja, meningslöst att försöka begripa. Med tanten försvunnen knatar jag raskt vidare mot torkrummet för att byta plagg på de i nylon utförda torklinorna. Jag öppnar dörren dit. Då plötsligt slår det mig som en blixt från klar himmel varför tanten yrade om mitt lägenhetsnummer och att jag kunde tvätta efter henne på lördag morgon. Skrället har ju för bövelen belamrat halva torkrummet med sin egen tvätt. Det sa hon minsann inget om, att hon råkat dra igång sin egen verksamhet i faciliteterna. Än mer förbluffar det mig att hon lyckats tvätta åtminstone en omgång tvätt och dessutom hunnit hänga den på tork utan att varken jag eller min fru upptäckt något förrän nu. Intressant.

//D

Extra plastbitar till kamera

Tja. Att köpa en kamera kan väl vara en sak, men sen "måste" man ju ha en massa extra tillbehör för att vara extra nöjd med sin fotografiska tillvaro. Min fru kom på en lysande idé. Köper jag en kamera så kan jag ju önska mig tillbehör i julklapp.

Joråsåatt, önskelistan är något justerad med länkar till objektiv och filter. Nu ska vi bara få något att fastna på kroken också. :P

//D

Gråtlåt?

Flera tidningar har idag samtidigt presenterat en lista från PRS for Music (brittiska STIM) på de låtar som får män att gråta mest. Seriöst? Vem får ens för sig att lägga pengar på en sån undersökning? Och varför skulle man få för sig att gråta av en låt? Sången må vara sanslöst bra, men gråta?
Hur som helst måste jag inflika att de plockat några av historiens bästa låtar (in my opinion). R.E.M, U2, Robbie Williams osv, men om jag kan stämplas som gråtmild för det vet i ... spörs. Vad anses om listan? Top10:

1. Everybody Hurts, REM
2. Tears in heaven, Eric Clapton
3. Hallelujah, Leonard Cohen
4. Nothing compares 2 U, Sinead O'Connor
5. With or without you, U2
6. The drugs don't work, The Verve
7. Candle in the wind, Elton John
8. Streets of Philadelphia, Bruce Springsteen
9. Unchained melody, Tod Duncan
10. Angels, Robbie Williams

//D
PS. Vem i hela friden är Tod Duncan? Eller The Verve, för den delen? DS.

Men med lite fantasi...

...kan även den sämsta av konstruktioner få en funktion. Som t.ex. Nyckelhylla. Jättenödvändigt ifall man inte har ett nyckelskåp. Vilket vi ju har. Attans, där föll den idén.

Funktionslöst toaskåp i hallen

Måste jag förtydliga att jag är glad att inte behöva bo här särskilt länge till? Nu har hantverkssnubbarna platsbyggt ett högsmalt väggskåp i hallen, som ni kan se, direkt innanför dörren. Ser ut precis som ett överdimensionerat toaskåp, fast på fel ställe och utan någon som helst funktion. Bortsett från att sticka rätt ut i dörröppningen då. Den som planerade detta gjorde det verkligen inte som om han själv skulle ha samma lösning hemma hos sig. Ska det verkligen se ut så här? Jag lovar, ni som kommer på besök framöver kommer antingen att få er ett gott skratt när dörren öppnas eller slå skallen alternativt knät i vår nya, fina vägglåda. Det ser allvarligt talat ut som ett skämt.
Kommer man fortfarande in med barnvagn då? Återstår att se.