Ny bloggprofilering

Så var då den stora dagen D kommen. Jag blir tvungen att byta bloggprofil. Jag sitter inte längre jämte Segemyhr mellan två jobb. jag sitter nu istället jämte Pelle på tredje våningen ovanför Intersport i Kristianstad och fifflar med sydsvenska järnvägar åt ett av landets största teknikkonsultföretag, på vars ytterdörr  följande står att läsa:

Med andra ord, jag har fått jobb! Jag var här på intervju för ett par veckor sedan, utan några större förhoppningar att tala om. Men så kom torsdagen i förra veckan, och med den ett par timmars fotografering ute på Hovdala med Mr. O. Efter att denne provat på att bada i isvak och efter att vi hjälpt en dam upp ur en snödriva med sin bil bar det hem till Mr. O. för en kopp kaffe. Bäst som vi sitter där och samtalar kring arbetslöshet och andra halvbittra ämnen ringer min mobil. En röst som hör till ett Kristianstadnummer jag inte känner igen meddelar att “anställningen vi pratade om önskas påbörjas på måndag”. Vilken anställning? – tänker jag, och förundras över att både denna och den förre mannen från arbetsplatsen ifråga, i telefon låter som om vi känt varandra hela livet och diskuterat en anställning under iaf ett par månader. För att få rätsida på det hela frågar jag om detta alltså är att betrakta som ett jobberbjudande. Det var det!

Med ens börjar tankarna irra runt kring vad jag ska shoppa framöver, vad vi bör skaffa i form av småbarnstillbehör samt om vi inte skulle kunna gå ut och äta dyrt ikväll… Jaja, hur som helst så lättade ett par tunga stenar från axlarna och kursen sattes riktades mot framtiden i Kristianstad! En kvarts tågresa bort!

Detta skedde alltså i torsdags och idag har jag börjat jobba. Snabba bud, till och med för personalavdelningen som är placerad i Stockholm. (Såklart…) De hade uppenbarligen inte hunnit fixa ett anställningsnummer till mig och jag kunde idag således inte logga in på telefonsystemet eller på något av de projekt jag kommer att jobba med framöver. Jag har dock hunnit med att bekanta mig med stället och de människor som jobbar där. (Inte en enda hund? Vad är detta för ställe?? Jag har aldrig jobbat på en arbetsplats utan hundar! Det är faktiskt sant! Och då räknar jag inte Klintagården och Finja IP.) Den ca 40-årige herre jag delar rum med heter Per-Olof, aka Pelle, lär jag väl bli bäst bekant med, och lyckligvis är denne en mycket trevlig, lättsam och lagom snackig figur med humoristisk ironi som en av strängarna på lyran! Could’nt be better! T.ex. har vi redan hunnit diskutera småbarn, födslar, Expedition Robinsons storhetstid på SVT med Harald Treutiger samt frågan om huruvida det stämmer att kill-spermier är långsamma och tjej-dylika är långlivade. Killen har dessutom ett litet kul-labyrint-spel på sitt skrivbord, utformat och låtandes som Darth Vader! Bara det! För att gå vidare finns det bland annat väg-, geoteknik-, VA- och järnvägsavdelningar på stället, samt en reception, ett stort skrivarrum samt fikarum. I fikarummet har under dagen bland annat hunnit diskuteras dåliga filmer, veckohandel på Elgiganten och en mycket sur dam på personalavdelningen i Stockholm. På det hela taget en ganska trevlig samling folk, med glimten i ögat både här och där!

Nu återstår bara att ta reda på vad mina framtida arbetsuppgifter blir. Jag tror nämligen inte att jag, som idag, bara kommer att sitta med På Spåret-filmer och lista alla korsningar längs med järnvägar och vilka typer av trafikskydd de har. (bommar, etc…)

Avslutningsvis bjuder jag här på utsikten från konstorsstolen min:

samt en typisk Kristianstadbild tagen strax innan tåget rullar de lagom långa 15 minuterna hemåt…

 

// Danis the employed