Game combo

Igår spelades det spel utav bara den på hemmaplan! Till att börja med kom lillsvågern över efter att ha avslutat en körskolesession. Till att börja med tog han upp där vi slutade under tisdagen, nämligen med Mega Man 9, ett nyligen producerat 8-bitarsspel till Wii Ware. 1000 Wii points kostade det att ladda hem spelet, men det var det sannerligen värt!

För alla er Megaman-fans därute kan jag rekommendera spelet, bland annat av nostalgiska skäl.

Äntligen har Capcom hittat tillbaka till den ursprungliga, riktigt underbara Megaman-känslan från 80-talet! Det är fyrkantigt och linjärt, det är pipig och blippig musik som bara NES-spelen kunde frambringa, det är en oerhört tramsig "story" med robotar som löper amok. Ahh, the sweet memories... Spelet är också något av det svåraste jag någonsin spelat. För er som vill ha plattformsutmaningar kan jag också rekommendera liret. Star Road i Super Mario World kan slänga sig i väggen! Efter att ha skickat Splash Woman och Galaxy Man till de sällare skrotupplagen fann jublet inga gränser. Det finns inga spel av idag som ger upphov till samma knapptryckarhysterier och längtan efter save-points!

Hur som helst så var det snart dags för eftermiddagsfika och därpå mer Nintendo, denna gång i form av USAopolys variant av det klassiska brädspelet Monopoly, på nintendotema. Reglerna är i princip desamma som i vanligt monopol, med andra ord ett egentligen ganska mediokert upplägg. Dock kan man ju inte motstå spelets alla köpbara karaktärer och andra Nintendoobjekt.

Coolast av alla var givetvis spelpjäserna i metall, föreställandes Marios Cap, Koopa Shell, Links Iron Boots, NES-controller, Donkey Kongs Barrel samt Hylian Shield. Denna spelgång lyckades lillsvågern dra hem storkovan genom att varaden enda som fick ihop en hel färg och därmed möjlighet att bygga hus och hotell.

(Varför USAopoly inte valt att låta oss spelare bygga svampar och stjärnor, när sakerna faktiskt inte heter hus och hotell utan "powerup" och "invincibility" - det är för mig spelets största blunder!) Vi andra motspelare var pga hotellens hutlösa besöksavgifter snart utblottade och därmed av med alla våra tillgångar. Detta var faktiskt enda gången någonsin som jag spelat Monopol till slutet. Och snabbt gick det...

//D