Adventures of Handyman

Jag har aldrig i mitt liv sett mig som en sån där person som springer runt hos folk och bankar med hammare, våldför mig på träbrädor med sticksåg eller för den delen målar golv och tak vita, men sedan mitt senaste avlönade jobb har det visat sig vara något man kunde utnyttja sin tid som inte speciellt upptagen till.

I våras handlade det om min systers familjs hus i Kalmar, I veckan och senaste helgen om broderns dylika, och idag om mina föräldrars badrum. Det var visst lite bråttom med vägg- och takanrättningarna innan mattlägagren kommer och gör sitt, tidigt torsdag morgon.

Hur som helst tänkte jag här bara ite snabbt dra en anekdot om mitt första möte med veckans huvudsakliga handymanprojekt, nämligen brorsans nyligen inköpta hus i de östligare delarna staden vi båda bor i. Jag fick nämligen i helgen som gick en liten rundvandring innan vi gav oss på att börja måla över väggarna i vardagsrumet med välgörande, vit färg. (Tapeterna av idag föreställer nämligen mörkblå, imiterad vävtapet...Precis ingens favorittapet med andra ord!) Rundvandringen började på våning 1, inklusive uterum. Efter de förra ägarna fanns lite praktiska saker kvar, för de kan ju vara bra att ha... kanske..? Tja... Det handlar bland annat om ett telefonuttag som på egen hand har dragits upp från det enda uttaget i huset (i hallen) till ett på väggen påklistrat på andra våningen. Detta var dock urkopplat och funkar inte längre. I uterummet hittade vi bland annat en väggdekorationstallrik, en trasig flugsmälla samt en sockerskål och en bordsförpackning med en servett i. Kanon, för tidiga middagsbjudningar i huset! (Tallriken har dock sedermera försvunnit från platsen, av någon underlig anleding. Vi misstänker de gamla ägarna för att ha kommit på sig med att inte ta med klenoden i flytten, för att sedan helt enkelt gå och plocka den med sig i alla fall, när de ändå var inne och hämtade de kvarlämnade pelargonerna.

En annan spännande sak var en typ av planlösning på 2:a våningen. Här har man en gång för några år sedan slagit ihop två rum till ett, men låtit bägge dörrarna till rummet vara kvar. Dock har man byggt för den ena dörren med garderober, så när man från hallen sett öppnar dörren kommer man in till ett rum som är ganska så exakt 0,37 kvadratmeter stort, och dörren går bara att öppna upp ca 25 cm. Fantastiskt för den som har småbarn som kan krypa in ujtan att någon annan har skuggan av en chans att följa efter. Då återstår bara att såga hål i bakstycket på garderoberna och operera ut barnet från utrymmet...

...Det bästa av allt hittar vi ändå i källaren. Förutom ett skrivbord som vi tror ursprungligen kommer från vår egen mögelluktande källare i föräldrahemmet, innehållandes en trolleribok och läseböcker från 60/70-talen, en drös med gamla färgburkar i regnbågens alla färger, illröda element och rör i taket samt en karate-tavla med Gustav Vasa, hänger det jämte frysen...

.... En gammal genomskinlig plastslickepott! Tjohoo! Den tar vi och skrapar ur pepparkaksdegen med!

Tja, nu kanmske det låter som om jag klankar ner på detta hus, men det är absolut inte min mening. Detta kommer bli ett mycket trevligt boende i slutändan, bland annat tack vare alla attiraljer med anor. ;) :D

//D