Så. Återigen landvinningar i livserfarenheternas jaktmarker. Hemmagjord jordgubbssorbet går faktiskt inte helt av ens för välriktade hackor även om denna typ av glass i ärlighetens namn också känns tämligen isig, även denna. Men då fenomenet delvis består av bär- och vattenblandning är det inte något märkligt med det. Isigheten försvinner dock relativt snabbt när man inmundigar den poröst sötslushiga isglassen. Strax därpå erhåller den en fördelaktig smälter-på-tungan-känsla som poröst och lent framhäver den pösvispade ägg/sockerkonsistensen som utgör själva höjdpunkten i avnjutandet. Högst angenämt.
Sorbet funkar alltså något bättre än vanlig glass att göra hemma utan tillbörlig frysevisp från Philips, Krups eller OBH Nordica. Dock blir det inte vad jag skulle vilja kalla för bra rakt igenom. Den där omisskännliga isigheten kommer man helt enkelt inte ifrån. Och det gäller hur mycket du än vispar och håller på.
//D
0 kommentarer:
Skicka en kommentar