Spelglädje i dess renaste form

Det har så äntligen blivit hög tid! För någon timme sedan tog jag bort plasten runt förpackningen till New Super Mario Bros Wii. Jag kan inte beskriva det direkta intrycket från liret med andra ord än underbart, nostalgiskt, lekfullt, färgsprakande, helskönt och spelglädje!

Begriper ni vilken känsla det är att greppa ett klassiskt sideways-grepp om wiikontrollen, hoppa runt, platta till första goomban och därefter vara som uppslukad?? De obligatoriskt gröna, inledande banorna, goombas, koopas, Yoshi, fireflower, minifort, Koopalings (som äntligen gör storstilad comeback) och allt annat smått och gott i spelet får nostalginerven att vibrera värre än den värsta kaffetarm! Helt plötsligt var det som om inget i sinnevärlden passerat sedan Super Mario Bros 3 nöttes med de kantiga NESkontrollerna i tidigt 1990-tal. Allt är sådär pastellfärgad och trallvänligt som bara Nintendo kan få en spelvärld! Efter att ha dängt Larry och Roy Koopa i de två första världarna kan jag bara konstatera att jag har många trevliga speltimmar framför mig! Om ryktet stämmer ska spelet dessutom blomma ut som mest i flerspelar-läge, så det är väl bara att köra hårt antar jag…

Jag kan inte minnas några skönare fiender än alla Koopas som i New SMB Wii taktfast diggar ikapp med spelmusikens trallvänliga toner och slingor! Groovy, i say! Vi ses i Svampriket, kära vänner!

//D